Kategorier
Privatekonomi

Ränta på ränta

De flesta som sparar pengar är redan väl medvetna om att ju tidigare man börjar spara, desto mer pengar har man vid livets slut (såvida man inte gör av med dom, gud förbjude!). Men det är många som inte vet hur viktigt för den slutgiltiga summan, att börja spara i tid. Detta beror på fenomenet compound interest, eller ränta på ränta som vi i Sverige brukar säga. Ta en titt på följande bild och försök lista ut vad den vill säga:

Tre sköna exempel och vad betyder bilden?!

Ränta på ränta och the rule of 72

Bilden ovan visar utvecklingen av 10 kronor, investerade vid 20 års ålder, med en konstant avkastning på 7,2%. 10 kronor investerade vid 20 års ålder har alltså förvandlats till 1200 kronor vid 90 års ålder. Det sägs att Albert Einstein en gång sa att compund interest är ”the most powerful force in the universe” och kollar man på grafen så kan man väl till viss del hålla med.

Om man av någon anledning skulle vilja veta hur lång tid det tar för en vissa summa pengar att fördubblas, kan man beräkna detta genom the rule of 72:

Ta 72 dividerat med förväntad avkastning (%). Svaret berättar hur många år det tar innan pengarna fördubblas.

Så, vill jag veta hur lång tid det tar för mina 5000 kronor investerade med en ränta på 5% att bli 10000 kronor, beräknar jag alltså följande: 72/5=14,4. Det tar alltså 14,4 år för mina 5000 kronor att bli 10000. Sedan ytterligare 14,4 år för mina 10000 att bli 20000, etc.

En krona som fördubblas

Vad händer med en krona som fördubblas varje dag i 30 dagar? Jo, den blir 1.073.741.824 kronor. Ja, du läste rätt. Mer är 1 miljard. Tror du mig inte? Öppna Excel och gör beräkningen själv! Eller så tar du en titt på följande uträkning och besparar dig 5 minuter.

Leandra och Kevin

Jag tror det var Familjen Fri som tipsade mig om bogleheads för ett tag sedan. En guldgruva för oss pengakåta som söker investeringshjälp. Har man inte varit där tidigare kan jag starkt rekommendera att läsa Bogleheads investment philosophy. Nåväl, ett av de exempel som nämns i sist nämnda länk är för mig ganska uppseendeväckande och ett alltför tydligt exempel på varför det är extremt viktigt att börja spara så tidigt som möjligt. Det handlar om Leandra och Kevin (och det är möjligt att jag nämnt detta exempel tidigare på bloggen, ber i så fall om ursäkt för tjatet!).

Leandra investerar från 25 års ålder $2000 varje år med en årlig avkastning på 8%. När Leandra är 60 år har hennes förmögenhet växt till ungefär $350000.

 

Kevin däremot börjar inte investera förrän vid 40 års ålder, men för att kompensera för detta investerar han istället $5000 om året, med 8% avkastning (samma som Leandra). När Kevin når 60 års ålder har hans förmögenhet växt till ungefär $250000.

 

Vad kan vi lära oss av detta? Jo, Leandra, som började spara betydligt tidigare än Kevin, investerade sammanlagt $70000 och hade en förmögenhet på $350000 vid 60 års ålder. Kevin däremot, investerade sammanlagt $100000 ($30000 mer än Leandra), men hade vid 60 års ålder en förmögenhet av ”bara” $250000. Slutsats? Börja spara tidigt, för dig själv eller för dina barn!

Övrig läsning:

Compund interest på wikipedia

Och om någon undrar varför framsidan av inlägget visade en naturbild, så är det utsikten från mitt hus, där jag suttit och skrivit detta inlägg. Känns lite sorgligt att behöva flytta härifrån snart. Så här års är det helt underbart att bo på landet:

Kategorier
Privatekonomi

10 frågor till Snålcoachen

Inspirerad av amerikanska privatekonomibloggar kommer här min egen version av ”10 questions to…”. I dessa inlägg ställer jag ~10 frågor till olika bloggare, med liknande inriktning på bloggen som Lyckliga Fiskaren.

Först ut att grillas är Snålcoachen, som driver bloggen med samma namn. Jag föreslår att ni besöker hennes blogg efter ni läst intervjun. Stort tack för svaren, då kör vi!

 

Du driver bloggen ”Snålcoachen”. Berätta om bloggen och dig själv. Varför en den så bra?

Min blogg är riktad till den som vill läsa en sparblogg med vardaglig och personlig uppdatering om privatekonomi. Jag bloggar därför att jag tycker att det är roligt att skriva och därför att jag upplever att det inte finns så många andra forum för att föra fram tankar och funderingar kring en sparsam livsstil.  Det finns ganska få kvinnliga sparbloggare och jag vill visa att det går att spara även som barnfamilj med vanliga inkomster. Jag uppskattar alla kommentarer med synpunkter och är mån om att hålla en dialog med mina läsare. Bloggläsarna kan hitta många kloka råd och tips från mina läsare i kommentarsfältet.

Om du ärvde 2 miljoner idag, vad skulle du göra för pengarna?

Investera pengarna för att komma närmare mina mål. Eventuellt skulle en peng gå till att bjuda familjen på en trevlig liten miniresa för att de står ut med mitt köpstopp och sparsamheten. Jag tycker att jag kan kosta på mig det om det skulle rassla in så mycket oväntade pengar 🙂

Vem eller vilka ger dig inspiration i din vardag? Förebilder?

När det gäller sparande hämtar jag mycket inspiration från nätet, t.ex Early retirement extreme, Mr Money mustache och ett härligt gäng svenska sparbloggare. Jag låter mig även inspireras av människor som vågar satsa på sina drömmar.

Vad är det bästa ekonomiska drag du gjort i ditt liv?

Att aldrig handla på avbetalning eller skuldsätta mig (bortsett från bolånet då). Och jag skulle även vilja tillägga det här sparprojektet! Det har gjort mig till en mer avslappnad person som hittat nya värden i livet.

Vad är ditt bästa tips för att spara pengar?

Att till fullo ta till sig talesättet ”Det är inte de stora inkomsterna man blir rik på utan de små utgifterna.” De allra flesta lever i föreställningen att man bara blir rik genom att tjäna storkovan men de tänker inte på att de allra flesta rättar sig efter inkomsten och ju högre lön, desto större utgifter. Det är inte beloppet i lönekuvertet som är avgörande utan hur mycket pengar du kan avvara till sparande.

Berätta lite om ditt boende. Varför har du valt att bo som du gör?

Vi bor i en bostadsrätt på cirka 100 kvm som ligger sju minuter från Stockholms city. Lägenheten köptes för 14 år sedan och vi trivs så bra att vi blev kvar. Vi är måna om att kunna behålla, de relativt sett, låga boendekostnaderna. Vår belåningsgrad ligger under 50 procent och planen är att börja amortera flitigt redan i sommar nu för att få ner lånen ytterligare.

Vad är ditt största mål i livet (just nu)?

Att spara ihop så mycket pengar som möjligt och börja bygga upp mina passiva inkomster. Målet är att försöka frigöra mig från ett löneberoende. Dessutom vill jag absolut inte bli en fattig pensionär som knappt har råd med livets nödtorft.

Om du kan ge ett enda råd om livet till en 20-åring, vad skulle det vara?

Ta ansvar för ditt liv och forma din framtid som du vill ha den.

Vad är det bästa råd du själv nånsin fått?

Ungefär samma råd som det jag själv vill förmedla vidare (se ovan).

Om du har barn, försöker du påverka dom att leva ett sparsamt och ekonomiskt ansvarsfullt liv? Hur?

Jag har två barn och försöker lära dem respekt för pengar. Att pengarna inte fylls på automatiskt på något mirakulöst sätt, det ligger hårt arbete bakom. Dessutom försöker vi lära dem att inte kasta mat i onödan. Lägg inte upp för mycket mat på tallriken utan ta hellre om osv. Min yngsta son är av naturen sparsam och älskar att spara pengar, lördagsgodis…allt. Däremot brinner pengarna i fickan på min 14-åriga son och han får lära sig den hårda vägen. Väljer han att slösa bort månadspengen på två dagar får han vara utan fickpengar till nästa månad. Vi betalar inte barnen för att de ska utföra hushållssysslor men det finns vissa krav som måste uppfyllas för att få ut månadspengen, t.ex plocka undan i sitt rum, lägga sin smutstvätt i tvättkorgen och tömma diskmaskinen.

Vilka prylar kan du absolut inte leva utan?!

Egentligen kan jag nog leva utan alla mina ägodelar förutom min sons akutmediciner. Men okej, kaffebryggaren och datorn (usch, det låter hemskt men det är sant).

Tack återigen för svaren, Snålcoachen! Ni som läser detta är som vanligt ytterst välkomna att diskutera inlägget i kommentarerna!

Kategorier
Privatekonomi

Ekonomiskt oberoende och matematiken bakom

Egentligen var det inte meningen att jag någonsin skulle börja prata krångliga termer och matematiska formler på den här bloggen, men ju mer jag tänker på det desto mer relevant känns det. Och matematiken bakom ekonomiskt oberoende är faktiskt inte alls krånglig eller svår.

Fram till att jag var cirka 31 år gammal hade jag ingen aning om vad pengar egentligen innebar. Jag förstod inte pengars värde, men jag förstod vad man kunde göra med pengarna. Jag kunde konsten att slösa pengar! Nu är jag 32 (maj 2014), men även fast jag idag vet en hel del mer om pengars värde än vad jag någonsin trodde att jag skulle lära mig, så var det inte alltför länge sedan som jag fick slut på slöseriet och började tänka på min egen ekonomiska framtid. På allvar.

Matematiken bakom ekonomiskt oberoende

Jag antar att min egen föreställning om begreppet ekonomiskt oberoende var likställt med ett Joakim von Ankas pengavalv. Idag vet jag att det inte alls krävs ett valv fyllt med guld för att nå en trygg ekonomisk situation. Det allra viktigaste är självklart att man spenderar mindre än vad man sparar. Och när den lilla detaljen är avklarad så handlar allt om hur stor andel av din lön du kan spara varje månad. Oavsett inkomst så är det din sparandegrad som avgör hur lång tid det tar tills dess att du kan kalla dig ekonomiskt oberoende.

Jag själv tjänar idag 19500 kronor netto i månaden (2014). Jag bor ensam. På ett år får jag alltså in 234000 kronor på kontot i form av lön efter skatt, utan några extra inkomster inräknade som exempelvis OB-tillägg eller semesterersättning.

Jag har fått kämpa ordentligt för att skära i mina utgifter och jag har som mål att uppnå en sparandegrad på 65%. Det innebär att jag ska leva på 35% av min inkomst och spara resten. 35% av min lön är 6825 kronor.

Låter det rimligt att leva på 6825 kronor per månad? För mig som ensamstående frugalist – absolut. För en familj blir situationen såklart annorlunda. Allt handlar som vanligt om prioriteringar. Min budget har inte plats för onödig lyx som kabeltv, bil, nya kläder varje månad och ett glas vin till maten varje dag.

matematiken bakom ekonomiskt oberoende
Högre sparandegrad = Kortare arbetsliv

Spenderar man mer än vad man äger så sätter man sig i skuld och här befinner sig de flesta av svenskarna idag. Spenderar man lika mycket som man tjänar så hamnar man i ett osäkert läge där man lever från lön till lön, ”paycheck to paycheck”. Här befinner sig några av mina vänner. Sparar man mer än vad man gör av med så innebär det, fantastiskt nog, att man med tiden blir rikare och rikare och det är väldigt få av de jag känner som befinner sig i den här kategorin.

If are spending 100% (or more) of your income, you will never be prepared to retire, unless someone else is doing the saving for you (wealthy parents, social security, pension fund, etc.). So your work career will be Infinite.

If you are spending 0% of your income (you live for free somehow), and can maintain this after retirement, you can retire right now. So your working career can be Zero.

MMM

Hur mycket behöver man spara?

För att räkna på hur mycket pengar man behöver spara innan man kan kalla sig själv ekonomiskt oberoende kan man använda sig av the 4% rule. Jag tänker inte gå in på det djupare än nödvändigt, klickar man på länken får man gott om information.

Uträkningen görs på följande sätt:

Årliga kostnader * 25

Resultatet av uträkningen ger en fingervisning om hur mycket pengar som behöver sparas innan man kan leva på avkastningen av besparingarna.

Som jag tidigare skrivit lever jag själv på 6825 kronor per månad. Jag behöver alltså spara 2047500 kronor för att kunna leva på avkastningen, under förutsättning att jag aldrig spenderar mer än 6825 kronor per månad.

Hur kan du göra för att spara mer?

Det var 2012… Helt plötsligt insåg jag att jag hade en ganska duktig skuld. Jag insåg också att den inte blev mindre, utan snarare växte, månad för månad. Jag började läsa på internet om privatekonomi. Jag började föra budget. Och viktigast av allt: jag började undersöka var mina pengar egentligen tog vägen och hur jag skulle kunna skära ner mina kostnader. Den månad då alla dessa tankar föddes i mitt huvud skedde alltså en rad stora förändringar i mitt liv. Jag insåg att jag måste sluta slösa pengar.

Jag arbetade väldigt hårt för att kunna nå en högre sparandegrad, något som idag känns helt naturligt. Jag lider inte av att cykla till jobbet istället för att åka bil, eller laga mina kläder istället för att köpa nya. Jag mår bra av det.

Låt oss titta på hur jag själv gick från en sparandegrad på 0% (ja, 0%!), till ungefär 55% på bara någon månads tid:

  1. Jag flyttade från ett dyrare boende till ett billigare. Besparing: 2500 kronor
  2. Jag flyttade närmre mitt jobb. Besparing (bränsle mestadels): 1000 kronor
  3. Jag bytte telefonleverantör. Besparing: 400 kronor
  4. Jag bytte försäkringsbolag. Besparing: 200 kronor
  5. Jag gick ur facket. Besparing: 300 kronor
  6. Jag började laga all mat från grunden, hemma och slutade att äta ute. Besparing: 1500 kronor
  7. Jag slutade snusa. Besparing: 500 kronor
  8. Jag har börjat klippa mig själv hemma: Besparing 50 kronor
  9. Avslutade alla former av abonnemang typ kabel-tv, mobilavbetalning, netflix, m.m. Besparing cirka 1200 kronor.
  10. Avslutade gymkort. Besparing 200 kronor.

Utöver detta sparar jag pengar passivt genom att till exempel använda ledlampor, lättrullande däck och snålsprutande kranar. Som ni ser så går det att relativt enkelt göra besparingar på cirka 7850 kronor. Jag är också väldigt nära att kunna sälja min bil, vilket innebär en besparing på ungefär 35000 kronor per år. Bilen är den enskilt största utgiften för mig och säkert för många andra. Bilen är nu såld (juli 2014), vilket är det enskilt bästa beslut (med relation till ekonomi) som jag någonsin tagit!

Jag skulle kunna spara ännu mer varje månad, men när sparsamhet övergår till dumsnålhet så säger även jag stopp. Jacob Lund Fisker på ERE är ett bra exempel på någon som lever ett enligt mig överdrivet sparsamt liv. Jag är en (av tillsynes få) som inte är särskilt förtjust i boken trots att jag lever extremt sparsamt. Det går att nå 65% sparandegrad även om man inte tvättar sina kläder för hand i en hink!

Länkar

Efter att ha läst mitt blygsamma försök till att förklara den grundläggande matematiken bakom ekonomiskt oberoende så kanske du vill gräva ner dig ytterligare i detta underbara ämne? Då gör du bäst i att börja med dessa länkar:

  1. The Shocklingly Simple Math Behind Early Retirement – Mr. Money Mustache
  2. The 4% Rule: The Easy Answer to “How Much Do I Need for Retirement?” – Mr. Money Mustache
  3. The rule of 300 – Johnny Moneyseed
  4. Stocks — Part XIII: Withdrawal rates, how much can I spend anyway? – jcollinsnh
Kategorier
Privatekonomi

Ryggläge

Det har skrivits dåligt på bloggen på senaste. Det beror på att jag känner mig trött och oinspirerad för tillfället. Som alltid precis innan sommarlovet så har vi lärare en hel del att göra, det är betyg och utvecklingssamtal och trötta barn och oroliga föräldrar i en salig smet. Sen i periferin finns det där med lektioner, som också ska hinnas med.

Som idrottslärare är det ganska begränsande att ha ett inflammerat och svullet knä. Jag får inte belasta knät mer än absolut nödvändigt. Det är oerhört frustrerande att inte kunna instruera, visa och förbereda som man brukar. Ungefär som en trädgårdsmästare som tvingas använda skruvmejsel istället för spade när han gräver i landet. Så resultatet av detta är att jag blir sur. Jag tycker inte om att göra ett ”dåligt” jobb.

Det andra negativa som knät för med sig är att jag inte kan träna ordentligt. Jag kan inte ens cykla till jobbet längre, p.g.a. svullnaden i knät (som gör det omöjligt att böja benet tillräckligt mycket). Så nu kör jag bil till jobbet varje dag, känns förjävligt. Att vara ur form påverkar verkligen vardagen till det negativa. Det första som slår en är att man blir så fruktansvärt trött på dagarna. Jag har varit tvungen att sova ett par timmar efter jobbet varje dag och det händer aldrig om allt är som det ska. Man sover dessutom betydligt sämre om man inte får träna och röra på sig. Konstigt nog är aptiten fortfarande på topp och jag äter som vanligt som en häst när jag väl äter. Negativt det också, då den lyckliga fiskaren antagligen kommer vara ett antal kilo tyngre när knäet återigen är friskt.

Sjukgymnasten har enbart ordinerat vila för knäets skull, men nu har det gått 2 veckor utan tillstymmelse till förbättring och jag undrar om det inte är dags för någon att peta in en ordentlig spruta i knät så jag kan få bli frisk från det här eländet.

Har planerat några mer seriösa blogginlägg som förhoppningsvis kommer bli klara inom någon vecka. Ska bara orka skriva dom först…

Kategorier
Privatekonomi

I juli flyttar jag in till stan

Igår kväll innan jag gick till sängs stod jag framför badrumsspegeln och inspekterade mitt trötta ansikte under tandborstningen. Följande tankar gick igenom mitt huvud:

  1. Jag ser bedrövlig ut i håret. Måste. Klippas. Snart.
  2. Att klippa sig är dyrt.
  3. Varför har jag hår på huvudet?

En halv minut senare hade den Lyckliga Fiskaren övertalat sig själv att åka in till stan imorgon (läs idag) eftermiddag och handla en trimmer för snabb och framförallt billig avlägsning av det gräsliga fågelboet på hans huvud. Nu sitter jag här med 2 millimeter stubb på huvudet och det känns väl helt ok. Det som känns bättre än okej är att jag inte behöver lägga en spänn på frisörer förrän den dag jag har inte har lust att ha en kort frisyr längre.

Nu är det också klart att jag kommer byta jobb till hösten. Jag kommer också byta bostad. Den första juli flyttar jag från landet in till stan igen, såklart av den anledningen att jag vill slippa stora pendlingsavstånd. Jag kommer bo 7 kilometer från jobbet, vilket gör att jag kommer att kunna sälja bilen! Känns helt underbart. Jag kände mig tvungen att räkna lite på de besparingar som flytten, nya jobbet och försäljningen av bilen kommer innebära och här är resultatet. Den vänstra kolumnen har under våren inte varit riktigt sanningsenlig då mina båtkostnader varit betydligt mer omfattande, men en ”normal” månad är kolumnerna aktuella.

Untitled2