Kategorier
Privatekonomi

Januari 2015 sammanfattning

networth

Ovan ser ni ett diagram över hur min ekonomi utvecklats under 2014. Jag har i min uträkning av nettoförmögenhet valt att inte räkna med vare sig allmän pension, tjänstepension eller CSN-lån

Med nyss nämnda tillgångar/skulder inräknade skulle min nettoförmögenhet ligga cirka 200000 högre än nivåerna i ovanstående diagram.

Januari

Januari har varit en bra månad. Inga konstiga oväntade utgifter har dykt upp och jag lyckades nästan nå mitt mål för 2015 den här månaden, alltså att uppnå en sparandegrad på minst 60% varje månad. Jag tror dock att jag kommer få kämpa väldigt hårt för att nå mitt mål i år. Men samtidigt är det nog bättre att sätta målen lite för högt (fortfarande nåbara) än lite för lågt.

I korthet:

  • Jag lyckades pruta ned månadskostnaden på mitt bredband hos Telia med 50 kronor genom att hota med att säga upp mitt abonnemang (jag är nu tvungen att ha fast bredband igen, då wifog har blivit värdelöst).
  • Jag har slutat snusa.
  • Jag har lite svårt att hålla mig inom budget i kategorin livsmedel. Effekten av sluta snusa samt extremt mycket att göra på jobbet.
  • Jag har spenderat 374 kronor på restauranger. En förskräckligt hög summa. Jag brukar budgetera 0. Nyårsdagen innehöll den obligatoriska pizzan. Sen ytterligare skräpmat under någon hektisk dag. Måste bättre mig här.
  • Har köpt ett par löparskor. Dels på grund av att mitt knä nu efter ungefär ett års inflammation har blivit någorlunda friskt och dels på grund av att aktiviteter som löpning är bästa medicin mot nikotinsug.
  • Har spenderat 250 kronor på gåvor i form av en födelsedagspresent och lite slantar till tiggare.
  • Har överfört 750 kronor till båtkontot (som jag gör varje månad).
  • Har investerat 11000 kronor, 80% i SPP aktiefond global och 20% i SPP obligationsfond. Mitt sparande är fördelat 80/20 både i ppm, tjänstepension samt privat sparande. Har som mål att hålla mitt sparande väldigt enkelt i så få fonder som möjligt. För närvarande har jag innehav i följande fonder: Danske invest global index, Spp aktiefond global, Folksams obligationsfond, och SPP obligationsfond. Jag föredrar SPP aktiefond global framför Danske invest global index på grund av att SPP-fonden inkluderar tillväxtmarknader, vilket jag tror mycket hårt på. Om 50 år kommer vi alla vara Kineser.
  • Har haft temavecka andra världskriget och förintelsen på jobbet. Väldigt givande och barnen är så intresserade. Det är glädjande att se att det fortfarande finns hopp för Sverige. Jag arbetar på en skola med en stor del underbara invandrarbarn.

Skulle också vilja tipsa om den underbara sidan Rockstar Finance, som samlar de bästa privatekonomiartiklarna från nätet på ett och samma ställe. Ett bra ställe att rikta in webläsaren mot om man har en timme eller två att fördriva.

Kategorier
Privatekonomi

Sluta snusa

Nu var det fyra dagar sedan allt snus i kylen tog slut. På nyårsafton hade jag lovat mig själv att när snuslagret var slut, då skulle det aldrig köpas något nytt snus igen.

Så; för fyra dagar sedan slutade jag alltså snusa. Jag har slutat snusa vid flera gånger tidigare i livet också, så jag börjar få in rutinen. Sist höll jag upp i ungefär ett och ett halvt år. Enda skillnaden mellan den gången och den här gången är att jag den här gången inte har tänkt att börja igen. Jag vet precis varför jag börjat igen vid tidigare tillfällen och har därför förhoppningsvis lärt av mina tidigare misstag.

Jag har räknat ut att jag på ett ungefär har spenderat 54750 kronor på snus i mitt liv. Den summan bygger på 12 års snusande, 25 kronor per dosa, en dosa varannan dag. 2190 snusdosor. Hade jag investerat pengarna istället för att bränna dom på snus, hade snuspengarna idag varit 87319 kronor beräknat på 7% avkastning.

-54750 eller +87319 alltså. Ja det är inte så svårt att välja, såhär i efterhand.

Att sluta snusa är för mig inte svårt, som tur är. Jag bara slutar och sen är det inte så mycket mer med det. Visst kan jag sakna morgonsnusen något alldeles oerhört, men inte mer än att jag inom en minut har glömt bort det igen. Att aktivera sig hjälper såklart en hel del. Jag sitter aldrig still på jobbet och har definitivt ingen tid till att gå omkring och vara sugen på snus. De tre första nätterna sover jag ganska dåligt, men jag peppar mig själv med att det är någon slags reningsprocess som är bra för kroppen.

Ärligt talat slutar jag snusa av ett enda skäl och det är ekonomiskt. Jag tycker det är jäkligt dumt att lägga pengar på något som inte är nödvändigt och jag tvivlar på att jag varken kommer bli friskare, vackrare eller sova bättre utan snus. Men jag kommer bli rikare. Det är bra.

Kategorier
Privatekonomi

Den enes död…

Satt idag efter maten och slöade i soffan när programmet ”12 år och shopaholic” visades på TV4. Det handlade kort och gott om bortskämda ungar och oansvariga föräldrar. En unge ägde 50 handväskor av modell dyrare. Föräldrarna jobbade ihjäl sig för att skämma bort sina barn till max. Det är ganska tragiskt när 12-åriga barn uttrycker att det skänker dom en enorm lycka när de får nya, dyra kläder. Ett barn nämnde att självkänslan ökade temporärt när hon fick nya kläder att sätta på sig, eftersom hon inte var nöjd med sig själv och sitt utseende. Men när kläderna var använda en eller ett par gånger så var det dags att slänga dom och köpa nytt, eftersom de inte längre gav henne känslan av att bli vacker. Varför vet inte föräldrarna bättre?

Det är ett farligt beteende som triggar habitueringseffekten, alltså att människor har en förmåga att vänja sig vid det man har. Lever man sparsamt så anpassar man sig till det – och mår oftast utmärkt. Lever man slösaktigt så vänjer man sig vid det – och mår skit när pengarna tar slut eller kronofogden till slut knackar på dörren. Så varför välja det slösaktiga alternativet, som enligt all befintlig forskning inte skänker oss mer lycka utan snarare gör oss olyckligare? Hos SvD finns det för övrigt en väldigt intressant artikel som berör ämnet.

Börsen har gått stadigt uppåt, alltid. Ändå förlorar de allra flesta som handlar på börsen pengar. Det ligger i människans natur att gå i försvarsställning när något inte går som planerat. Att köpa en dyr tröja när man tappat självkänslan, att sälja sina aktier när börsen rasar. Den enes död, den andres bröd… Vi som inte bryr oss om det där med att tajma marknaden eller köpa nya tröjor varje vecka är ju självklart glada för att de där impulsiva människorna existerar. De som så att säga gör oss långsiktiga indexsparare rikare genom att förlora sina pengar på snabba aktieaffärer. De som blir brödet åt den egna företagaren som säljer de dyra kläderna till trasiga 12-åringar.

För mig tog det 31 år att inse att man inte blir lyckligare av att bränna av varenda slant i plånboken när lönen dimper ner. Det tog också 31 år att inse att det faktiskt är tvärtom. De bästa sakerna i livet är inte saker, som de vise brukar säga. Så jag ska egentligen enbart hålla tyst. Men efter att nu ha provat på det sparsamma livet i lite drygt ett år och fått en enorm mersmak, så kanske man kan hoppas att fler och fler, främst ungdomar, läser texter på alla fina sparbloggar som finns på nätet.

Men hur ska man motivera och förklara det som jag själv inte fattade ens i vuxen ålder? Hur motiverar man ungdomar till att bli mer ekonomiskt ansvariga? Möjligtvis borde det vara ett ansvarsområde för skolan, som det på sistone diskuterats om i olika medier. Men frågan är om det inte stjälper mer än det hjälper… När jag själv var 16 år fick jag utslag bara jag hörde ordet budget.

Vad tror ni läsare man bör göra för att uppmuntra sina barn till en mer ansvarsfull inställning till sin egen ekonomi? Hur gör ni som har egna barn?

Förövrigt njuter jag som allra mest av helgen, veckan som var går inte till historien som den allra lugnaste och trevligaste på jobbet. Hoppas ni andra också njuter ute i era stugor! Trevlig helg 🙂

Kategorier
Aquaponics

Aquaponics (akvaponik) Del 4 – Djur och växter

Nu har det gått ett antal veckor sedan jag fick fart på mitt akvaponiksystem. Trots att det tar mellan 6 månader och ett år innan AP-system har mognat så tycker jag att det växer riktigt bra.

Djurlivet

Vad gäller djurlivet så tycks fiskarna må mycket bra. Kompostmaskarna som jag har introducerat i odlingsbädden har jag inte sett röken av, vilket är ett gott tecken. Dessa små gynnare mår troligtvis riktigt bra därnere bland rötter och fukt. En bäbisnyckelpiga har också bosatt sig i odlingsbädden vilket jag tycker är kul. Det tyder på att jag har lyckats att imitera ett riktigt ekosystem på ett bra sätt. Både maskar och nyckelpigor är varelser som enbart är positiva i ett akvaponiksystem. Nyckelpigor är duktiga skadedjursbekämpare och maskarna är systemets städare, de utför sin magi genom att bryta ned både fiskarnas avföring samt döende rötter och annat avfall från växtligheten. Samtidigt tillgängliggörs näringsämnen för växterna. En mask äter varje dag upp till en tredjedel av sin egen vikt. De har även den fantastiska förmågan att anpassa populationen till tillgången på föda. Tycker maskarna att det krävs mer mask i odlingen, ja då blir det mer mask i odlingen. Och tvärtom om det finns för dåligt med föda. Vissa odlare köper nyckelpigor och introducerar i sitt system, men jag har tydligen fått dem på köpet.

Växtlivet

Vad gäller växterna har jag valt att odla Basilika, sallat, tomat, spenat och chili. Som ni ser på bilderna längst ner så växer sallaten och tomatplantorna som smör i solsken. Basilikan och spenaten går lite trögare. Så småningom kommer jag nog göra en omplantering och ta bort en stor del av sallaten till förmån för jordgubbar. Detta eftersom sallaten växer så fort samt sprider ut sig över en alldeles för stor yta. Just nu vill jag behålla sallaten i odlingsbädden för att hålla kvävehalterna i vattnet på en låg nivå. Jag kommer troligtvis också så fröerna utanför odlingsbädden nästa gång eftersom man då får lite mer kontroll över vad som växer var, genom att omplantera plantorna ner i odlingsbädden. När jag sådde sallaten så slängde jag helt enkelt bara ut frön lite här och där, vilket nu har resulterat i att jag har sallat över halva odlingsbädden. Detta var inte riktigt planerat, men man lär av sina misstag.

Kategorier
Privatekonomi

Det romantiserade drömboendet

Nu var det ett tag sen jag skrev om min dröm om att bygga ett tiny house, eller mikroboende, för att bosätta mig i året runt. Drömmen står fortfarande kvar. Men det kräver ett visst kapital, något jag jobbar på… varje dag. Och den dagen då jag anser att jag är ekonomiskt oberoende så kommer drömmen att förverkligas.

Tänkte bjuda på en (något romantiserad) berättelse om hur jag gärna skulle vilja se att min framtid såg ut.

Det romantiserade drömboendet

Jag har köpt min egen tomt, gärna ganska nära en större stad, men ändå en bit ifrån för mycket bebyggelse. Där har jag cykelavstånd till civilisationen, men kan ändå känna lugnet i det öppna landskapet. På min tomt står ett litet, men modernt, rött hus som jag byggt på egen hand och med lite hjälp från min far. I anslutning till huset finns en altan och en ganska stor trädgård.

Mitt lilla hus är såklart isolerat för åretruntboende. En dusch finns också, likväl som ett litet men praktiskt kök. På taket finns såklart solcellspaneler för att ta hand om det lilla energibehov jag och mina eventuella husdjur skulle behöva. Regnvatten samlas upp via avrinning från taket och används till bevattning av trädgården. Boendet har såklart enbart det nödvändigaste och alla ytor används med hjälp av smarta lösningar, som till exempel det lilla sovloft jag via en stege kan ta mig upp till under taket för att få en god natts sömn.

Trädgården är full av blommor och lummiga träd. Ett stort trädgårdsland förser mig under den varma delen av året med färska grönsaker och rotfrukter och jag kanske till och med har ett litet hönshus med inhägnad där hönsen och tuppen kan trivas och gå på upptäcktsfärd i gräset. På altanen kan jag äta frukost under den lite kyliga men vackra svenska sommarmorgonen tillsammans med min lilla familj.

Lite längre ner på trädgården, på baksidan, har jag byggt ett såkallat pit greenhouse (mer om detta längre ner). I det delvis nedgrävda växthuset kan jag året runt odla grödor samt föda upp fisk med hjälp av ett hållbart akvaponiksystem. Marken isolerar och solen som skiner in från söder genom växthusets tak ger den värme som behövs för att växterna ska kunna fortsätta växa.

Med tiden utvecklar jag mina odlingar och blir självförsörjande på riktigt. Kanske kan jag till och med börja sälja en viss del av det jag odlar? Ja, det låter bra. Jag startar företaget ”Grönsaken & Fisken – närodlat och ekologiskt” och lever på min hobby. Med hjälp av mitt krav-certifikat förser jag restauranger och miljömedvetna stadsbor med närodlade ekologiska grönsaker och välsmakande Tilapior. Kanske måste jag till och med investera i en elbil för att få rörelsen att gå runt. Under tiden går börsen såklart upp och jag lever på avkastningen av mina investeringar och sysslar med de saker som skänker mig lycka. Jag vinkar adjö till ekorrhjulet och inser att de där 10-15 sparsamma åren kanske inte var en så dum idé, trots allt.

Vad är ett pit greenhouse?

I texten ovan skriver jag om att jag gärna vill ha ett pit greenhouse på min tomt. Man kan säga att ett pit greenhouse är ett nedgrävt växthus. Detta har en isolerande effekt. Ni som någon gång sovit i en snöbivack förstår principen. Gräver man ner sig i snön så blir det sällan kallare än noll grader i bivacken, även om det utanför kan vara iskallt och blåsigt. På samma sätt fungerar ett pit greenhouse, marken isolerar och genom en lutande södervänd glasvägg värmer solen upp luften och väggarna inuti det nedgrävda växthuset. Väggarna byggs av material som kan lagra värmen som solen skickar ned genom glaset. Och om min beskrivning inte går att förstå sig på så bjuder jag här nedan på ett antal exempel på olika typer av pit greenhouses från olika delar av världen. Alla bilderna är lånade från Inspirationgreen, men många fler exempel kan hittas via exempelvis google eller utmärkta Pinterest.

Vad är ett ”tiny house”?

Jag har som sagt tidigare skrivit om tiny houses, eller mikroboenden. Kort och gott är det ett litet hus, ibland på hjul, som oftast inte har en boyta större än 25-30 kvadratmeter. Vanligtvis har såna här små hus ett sovloft precis under taket dit man tar sig via en stege eller en liten trappa.

Fördelarna med ett sånt boende är att det är det blir billigt att bo i det. Uppvärmningskostnader minskar, underhållsarbete minimeras och så slipper man ju bestyret med att köpa onödigt möblemang bara för att fylla ut ytorna. På bilderna nedan ser ni på ett ungefär hur det kan se ut i en sån här liten stuga.

En sista fundering

Jag undrar varför inte dagens villaägare med stora oanvända trädgårdar investerar några hundra tusen på att bygga upp ett Attefallshus? I Linköping, där jag bor, är det en extrem bostadsbrist och jag antar att ett liknande läge råder i stora delar av landet och kanske särskilt i universitetsstäder. Genom att bygga Attefallshus på sin tomt kan man utan problem hyra ut detta till studenter eller folk som jag. Det säger sig självt att en sån investering inom väldigt snar framtid har betalt för sig självt.

Attefallshus behöver inte bygglov, så jag förstår inte varför vi inte ser fler sådana här typer av boenden i Sveriges trädgårdar. Hade jag haft ett hus med trädgård hade jag köpt ett Attefallshus illa kvickt, det finns ju pengar att hämta…