Kategorier
Privatekonomi

Mars 2015, sammanfattning

Då var mars snart slut. Det har varit en ganska händelserik månad och både bra och dåliga saker har inträffat. Bilden nedan visar hur min ekonomi har utvecklats. Ungefär 10000 gick återigen till sparkontot. Något lägre än planerat återigen, jag måste upp mot ca 12000 för att nå mina mål på 60% sparandegrad.

ekonomimars

Njurbäckeninflammation

Det dåliga är att jag har varit sjukskriven från jobbet sedan i fredags och kommer även vara hemma måndag och troligtvis tisdag. Och för första gången i livet är jag tvungen att äta antibiotika. Det började i tisdags kväll med att jag kände en konstig känsla i magen när jag gick till sängs. Inte någon direkt smärta men det kändes inte som vanligt helt enkelt. Dagen efter hade jag fått lättare magont men mådde för övrigt bra. I torsdags hade smärtan blivit lite värre och flyttat sig till sidan/ryggen, precis nedanför revbenen. Och på kvällen fick jag feber och mådde lite apa. Så då tog jag det tunga beslutet att sjukskriva mig på fredag morgon och bokade samtidigt tid hos vårdcentralen, där doktorn ganska snart efter några blodprov samt kissprov kunde konstatera att jag hade drabbats av den för mig tidigare helt okända sjukdomen njurbäckeninflammation. Hur som helst så verkar det som att antibiotikan redan nu (söndag) har börjat verka riktigt bra och jag har inte längre feber, men lite av smärtan finns kvar i njuren. Vill egentligen gå och jobba imorgon, men doktorn har förbjudit mig till det. Men jag får väl se till att få något annat vettigt gjort här hemma helt enkelt. Njurbäckeninflammation kan för övrigt leda till döden i sällsynta fall (då man kan drabbas av blodförgiftning) och just därför kanske jag borde ta doktorns rekommendation till vila på allvar.

De lite mer glädjande sakerna

#1 Funderingarna kring cykelsemestern i sommar fortsätter. Av olika anledningar har jag kommit fram till att jag ska flyga ner till Krakow med cykeln och utgå därifrån. Flygbiljett och boende i Krakow är bokat den 22 juni, då resan startar. Den största anledningen till beslutet att flyga en bit ner är att Sverige annars på något sätt bara skulle kännas som en transportsträcka. Det känns helt enkelt onödigt att slösa 4-5 dagar på att bara komma till Danmark. Dessutom kommer jag ju ändå att cykla genom Danmark och hem till Linköping på hemvägen så jag slipper cykla samma sträcka två gånger och kan utnyttja mina dagar på roligare/intressantare platser. Men mer om cykelturen i separata inlägg framöver. Har faktiskt lagt upp en preliminär rutt även fast jag lovade mig själv att inte göra det. Ska bli kul att se vad ni tycker om den.

#2 Det var ungefär ett år sedan jag började småspara i fonder hos Avanza. Jag är nöjd med utvecklingen. Innehavet är 80% aktiefonder och 20% obligationsfonder fördelat mellan SPP aktiefond global, Danske invest global index, Folksams obligationsfond samt SPP obligationsfond.

avnza

#3 Jag har köpt ett klädesplagg till utmaningen i april. Köpte i nyskick på tradera, betalade 175 kronor och har i efterhand sett att plagget kostar 2000 kronor på tillverkarens hemsida. Ren tur, men hoppas på kvalité. Den 1 april får ni se vad det är jag kommer bära varje dag i en månad framöver!

#4 Jag spenderade 15 minuter på att hjälpa en relativt okänd granne att bära en säng och ett kassaskåp (!) från hans lägenhet ut till en väntande bil. Fick 1000 kronor för besväret 😀 Lyckliga Fiskaren blev ännu lyckligare. Så välbetalt blir aldrig läraryrket. Noterar att jag ska omskola mig till flyttkarl.

#5 Har efter rekommendationer börjat läsa boken ”Good Luck: Creating the Conditions for Success in Life and Business” skriven av Alex Rovira. Återkommer med recension vad det lider. Fanns som fjärrlån på biblioteket. Boken sägs vara en riktigt bra inspirationskälla.

 

 

Kategorier
Privatekonomi

I april bär jag samma kläder varje dag!

Det här med kläder har för mig aldrig varit särskilt intressant. Jag bär kläder av två enkla anledningar; för att inte frysa och för att jag inte har någon större lust att gå runt naken. Jag har aldrig varit duktig på att klä mig snyggt och inte heller haft förmågan att följa olika typer av trender och mode. Jag har nog heller aldrig haft någon riktig feeling för vad som ser bra ut heller om jag ska vara ärlig. Ofta duger det gott med en t-shirt och ett par jeans och när jag väl köper ett nytt klädesplagg så ligger fokus på funktion och kvalitet framför estetik och trender.

Det är väldigt sällan jag köper nya kläder. Visst, underkläder och strumpor i all ära, men det tar emot ganska mycket att behöva lägga hundratals kronor på något så simpelt som lite tyg. Ändå ligger det overkligt många t-shirtar i min garderob. Flera par underställ. 2 kostymer och ytterligare 2 kavajer (som jag använder en gång varannat år, ungefär). Minst tio skjortor. Och så vidare. Trots att jag redan för ett år sedan gjorde en utrensning i garderoben och skänkte bort ett antal sopsäckar fyllda med kläder till välgörenhetsorganisationer.

Samma kläder varje dag?

Att Mark Zuckerberg alltid går klädd i samma gråa tröja trots att han är snuskigt rik har jag känt till sedan länge, men inget som jag reflekterat över särskilt mycket. Steve Jobs bar ofta ett par Levis 501 tillsammans med en enkel svart tröja. Men igår när jag via twitter läste att Kulturnyheternas kritiker Dennis Dahlqvist har haft samma kläder i rutan i åratal, började jag fundera lite djupare kring idén.

news-steve-jobbs-style

Att ha en och samma outfit dag ut och dag in skulle ju faktiskt gå hand i hand med vad jag strävar efter i livet. Enkelhet. Att optimera sin vardag. Att sålla bort distraktioner ur vardagen. Antikonsumism.

Zuckerberg bär samma gråa tröja dag ut och dag in för att minska antalet mindre viktiga beslut som ska fattas varje dag, medan Dennis använder samma skjorta dag ut och dag in som ett antikonsumistiskt statement. Om dessa mycket framgångsrika herrar klarar sig med en och samma outfit så borde väl jag också kunna göra det?

En utmaning i april?

I april har jag tänkt att följa Zuckerbergs, Jobs och Dahlqvists goda exempel.

Jag ska välja ut en outfit och på min fritid bära den varje dag, hela månaden. Mitt arbete kräver tyvärr andra kläder än jeans och skjorta, så på jobbet gäller inte utmaningen för egen del. Det ska bli mycket intressant att se hur bekanta reagerar över att jag bär samma kläder varje dag. Om de nu överhuvudtaget reagerar. Och det ska självklart bli intressant att se hur jag själv trivs med att gå runt i samma plagg dag ut och dag in. Vem vem, det kanske slutar med att jag säljer resten av mina kläder på tradera?

Jag tycker givetvis att det skulle vara jättekul om fler sparbloggare (och såklart vem som helst som blir intresserad!) hängde på min lilla utmaning i April så att vi kan utbyta erfarenheter med varandra. Det skulle också vara kul och intressant att få veta varför ni valt de plagg ni valt. Bilder är självklart också uppskattat!

Och om ni nu inte hänger på så är ni ändå varmt välkomna att dela med er av era tankar i kommentarsfältet nedan.

Den första april lägger jag ut bilder på min outfit för april månad i ett nytt inlägg på bloggen. Ni hittar fortsättningen här.

Kategorier
Privatekonomi

Har du koll på dina utgifter?

Den Lyckliga Fiskaren var ursprungligen en plats där jag kunde skriva av mig om hur jag på olika sätt försökte nå mitt största mål i livet vid den tidpunkten; att bli skuldfri. Jag bestämde mig i stort sett över en natt att förändra min livsstil totalt för att ta mig ur ekorrhjulet. Jag vet inte varför jag helt plötsligt bestämde mig för det, men jag tror att det som så mycket annat i mitt liv handlar om själva utmaningen. Om de ansträngningar och uppoffringar som krävs för att uppnå målet.

Hundratusen kronor i skulder försvann oerhört fort, det tog ungefär ett år. Och då ska man tillägga att jag tjänar (relativt låga) 20000 kronor efter skatt. Det roliga i kråksången är att jag inte upplevde det som varken särskilt ansträngande eller som en stor uppoffring utan snarare som en härlig upplevelse att börja snåla och amortera. Varje stund som lönen damp in på kontot kände jag en oerhörd tillfredsställelse när de lika snabbt försvann igen och jag kunde se skuldbeloppet minska.

Idag kan jag inte i mina vildaste fantasier förstå hur jag tidigare i livet kunde göra av med hela min lön och mer därtill varje månad. Hur gick det till? Vad fick jag ut av det? Min lön räckte tydligen inte ens till för jag var tvungen att ta det där lånet för att klara av mitt liv. Eller var jag verkligen tvungen?

När man tar ett lån innebär det att man är såpass urfattig att man har gjort av med alla sina egna pengar och blivit tvungen att börja göra av med någon annans. Det tog lite drygt trettio år för mig att förstå detta.

Jag ska bjuda på ett skräckexempel gällande ekonomiska oansvarighet; jag pluggade till lärare i Karlstad mellan 2005 och 2009. 2007 gick jag in på det lokala gymmet och köpte ett gymkort. Det skulle dras 200 kronor i månaden från mitt kort och det var väl ingenting tänkte jag. Eller; jag tänkte nog inte alls om jag ska vara ärlig. Under de kommande två åren gick jag till gymmet två gånger (!), och varje månad drogs de där 200 kronorna på mitt kort. 2008 hade jag helt glömt bort att jag överhuvudtaget hade ett medlemskap på gym och det dröjde fram till mitten av 2009 innan jag av en slump tittade på ett kontoutdrag och såg att 200 kronor hade dragits från någonting som jag inte visste vad det var. Jag började undersöka saken och det slutade som ni ju redan vet med att jag upptäckte att dessa 200 kronor hade dragits varje månad sedan 2007 utan att jag ens hade vetat om det. Två och ett halvt år, 200 kronor i månaden. 6000 kronor. De hade jag kunnat haft roligare för.

Stenkoll på utgifterna

Idag har jag koll på varenda krona. Varje månad när lönen kommer budgeterar jag varenda öre i budgeteringsmjukvaran YNAB, you need a budget. Pengarna får ”ett jobb”, som det heter på YNAB-språk. Mina utgifter under månaden registreras direkt via appen med samma namn. Smått som stort.

YNAB hjälper mig att få en riktigt fin överblick över sina utgifter. Man har möjligheten att få sina utgifter presenterade för sig på flera olika sätt. På bilden nedan har jag använt mig av funktionen ”Spending trends” för att se hur mina utgifter i huvudkategorin ”Rörliga kostnader” sett ut under de sex senaste månaderna. Det blir plötsligt väldigt tydligt vad mina pengar har gått till och var det finns utrymme till förbättringar (när man håller muspekaren över de olika staplarna får man så klart reda på vilken kategori just den stapeln berör):

ynab

Den gula stapeln var väldigt hög i oktober, vilket berodde på mitt akvaponikprojekt. Februari visade mina lägsta rörliga kostnader någonsin, trots att jag betalade 900 kronor till tandläkaren (sjukvård=turkos stapel). Som ni ser så har mars alla möjligheter att bli en ny rekordmånad!

Sedan jag började använda YNAB har jag slutat att bry mig om hur mycket pengar som finns på mitt lönekonto. Det enda som betyder något är hur mycket pengar som finns tillägnade de olika kategorierna i YNAB. Och detta kan jag se via appen.

Många verkar hålla på med överföringar mellan olika konton för att på kolla på sina pengar. Jag gör på samma sätt fast mina ”konton” är istället kategorier i YNAB. Följande bild visar hur det ser ut i kategorierna under rörliga kostnader just nu:

Screenshot_2015-03-08-19-20-27

Kategorierna är alltså exempelvis Gåvor 100, Kläder och Skor 200 och Svenska Spel 100. Siffran efter vissa kategorinamn är bara en påminnelse till mig själv hur mycket jag ska budgetera i den kategorin varje månad. De gröna siffrorna visar hur mycket jag har kvar att spendera inom varje kategori och den röda siffran visar att jag har överskridit min budget inom den kategorin den här månaden. Så länge jag håller mig inom budget i alla kategorier så vet jag med säkerhet att det inte är tomt på kontot och således har jag inget behov av att veta mitt saldo.

Kategorier
Privatekonomi

Lyckliga Människor

Då och då får jag en oerhört stark längtan efter att komma bort från det ”vanliga” livet. De vanliga rutinerna, de vanliga kollegorna, den vanliga lägenheten. Och inte minst kan jag längta efter att komma bort ifrån det moderna samhället. Inte varje dag, men då och då.

I förrgår skedde det igen, efter att jag sett den helt fantastiska Werner Herzog dokumentären ”Lyckliga Människor” som sändes på SVT. Lyckliga Människor skildrar pälsjägare i Sibirien, från den bistraste vinter där -30 grader är mildväder, till den mest ogästvänliga myggsommar som man skulle kunna tänka sig. Dokumentärer som denna sätter perspektiv på saker och ting, helt klart. Här sitter jag i min lägenhet på 35 kvadrat, varmvatten och all tänkbar lyx och klagar över att det minsann kan vara lite lyhört då och då.

Samtidigt sitter pälsjägaren Gennadij i en av sina egenhändigt byggda jaktstugor mitt ute i det mörkaste och kallaste av Sibirien, dit man enbart kan ta sig med hjälp av båt under sommartid, eller helikopter under resten av året. Gennadij har ingen el, inget varmvatten och inte ens någon att umgås med, förutom sin hund. Lyckas han inte fånga föda, så dör han. Och ändå är han lycklig. Gennadij och de andra pälsjägarna visar i dokumentären hur hantverkskunskaper från många generation gått i arv och hur dessa kunskaper i sin tur lärs vidare till Gennadijs söner i generation efter generation. Gennadij säger i dokumentären att man kan ta ifrån en människa rikedom och hälsa, men hantverket går aldrig ur. Där och då kan jag känna att man slösar bort för mycket av livet i onödan, exempelvis genom att sitta och skriva spaltmeter av text på en blogg eller se på jättebra dokumentärer på svt dox. Jag får ett enormt sug av att skapa någonting när jag ser på den här dokumentären. Skapa, göra, utforska, äventyra.

Så nu längtar jag ännu mer efter sommarens cykeläventyr. Och ni som inte har sett dokumentären, gör det! Det skänker ett härligt perspektiv till vår svenska vardag, samt inspiration till nya upptåg.

Är det någon mer läsare som sett dokumentären? Vad tyckte ni?

 

Kategorier
Privatekonomi

Februari sammanfattning

Och så var februari över. Det bara rasslade till. Jag har hunnit med att ha sportlov, spenderat alldeles för mycket pengar på hårda leksaker samt spenderat en hel del tid vid teven för att se på våra fantastiska svenska skidåkare.

Som synes på bilden i början har mina inköp inför långfärdscyklingen i sommar påverkat utvecklingen av kurvan gentemot den förväntade utvecklingen. Det är bara att bryta ihop och komma igen som dom brukar säga. Jag tror mars kommer bli ytterligare en riktigt bra snålmånad och jag kan förhoppningsvis nå upp till respektabla sparnivåer igen. Mitt mål för året är ju att ligga på en spargrad på 60% eller mer, vilket jag inte riktigt har kunnat uppnå ännu på grund av alla dessa projekt som hela tiden ska sno åt sig av procenten. Tursamt nog ligger cyklingsprojektet långt fram i tiden och jag har redan nu förberett i stort sett allt jag behöver rent materialistiskt. Stor chans för en vår i sparandets tecken med andra ord.

Utgifter i februari:

Amorteringar (CSN) 1044
Boende (försäkringar, hyra, el, m.m.) 3818
Rörliga kostnader (Livsmedel, sjukvård, gåvor, m.m.) 2664 (Varav 900 kronor tandläkarabbonemang gällande 1 år)
Transport 9000 (Varav 8000 kronor inköp av cykel och utrustning inför resa i sommar)

Med andra ord hade jag haft utgifter på ungefär 7500 om det inte hade varit för tandläkaren samt reseförberedelser. Mycket nöjd med den summan. Min båt kostar ungefär 1000 kronor per månad i underhåll vilket känns ganska surt. Utan båten hade jag varit nere på 6500 kronor i månaden, det hade varit något. Plus att jag hade kunna stoppa 50000 kronor i fickan genom båtförsäljningen. Vi får väl se vad som händer med den där båten, men det är jäkligt svårt att sälja träbåtar i dagens läge… Det ska vara plastbåt, underhållsfritt och ryggläge i soffan för folk idag, annat duger inte.