Ekonomiskt oberoende och matematiken bakom

Egentligen var det inte meningen att jag någonsin skulle börja prata krångliga termer och matematiska formler på den här bloggen, men ju mer jag tänker på det desto mer relevant känns det. Och matematiken bakom ekonomiskt oberoende är faktiskt inte alls krånglig eller svår.

Fram till att jag var cirka 31 år gammal hade jag ingen aning om vad pengar egentligen innebar. Jag förstod inte pengars värde, men jag förstod vad man kunde göra med pengarna. Jag kunde konsten att slösa pengar! Nu är jag 32 (maj 2014), men även fast jag idag vet en hel del mer om pengars värde än vad jag någonsin trodde att jag skulle lära mig, så var det inte alltför länge sedan som jag fick slut på slöseriet och började tänka på min egen ekonomiska framtid. På allvar.

Matematiken bakom ekonomiskt oberoende

Jag antar att min egen föreställning om begreppet ekonomiskt oberoende var likställt med ett Joakim von Ankas pengavalv. Idag vet jag att det inte alls krävs ett valv fyllt med guld för att nå en trygg ekonomisk situation. Det allra viktigaste är självklart att man spenderar mindre än vad man sparar. Och när den lilla detaljen är avklarad så handlar allt om hur stor andel av din lön du kan spara varje månad. Oavsett inkomst så är det din sparandegrad som avgör hur lång tid det tar tills dess att du kan kalla dig ekonomiskt oberoende.

Jag själv tjänar idag 19500 kronor netto i månaden (2014). Jag bor ensam. På ett år får jag alltså in 234000 kronor på kontot i form av lön efter skatt, utan några extra inkomster inräknade som exempelvis OB-tillägg eller semesterersättning.

Jag har fått kämpa ordentligt för att skära i mina utgifter och jag har som mål att uppnå en sparandegrad på 65%. Det innebär att jag ska leva på 35% av min inkomst och spara resten. 35% av min lön är 6825 kronor.

Låter det rimligt att leva på 6825 kronor per månad? För mig som ensamstående frugalist – absolut. För en familj blir situationen såklart annorlunda. Allt handlar som vanligt om prioriteringar. Min budget har inte plats för onödig lyx som kabeltv, bil, nya kläder varje månad och ett glas vin till maten varje dag.

matematiken bakom ekonomiskt oberoende
Högre sparandegrad = Kortare arbetsliv

Spenderar man mer än vad man äger så sätter man sig i skuld och här befinner sig de flesta av svenskarna idag. Spenderar man lika mycket som man tjänar så hamnar man i ett osäkert läge där man lever från lön till lön, ”paycheck to paycheck”. Här befinner sig några av mina vänner. Sparar man mer än vad man gör av med så innebär det, fantastiskt nog, att man med tiden blir rikare och rikare och det är väldigt få av de jag känner som befinner sig i den här kategorin.

If are spending 100% (or more) of your income, you will never be prepared to retire, unless someone else is doing the saving for you (wealthy parents, social security, pension fund, etc.). So your work career will be Infinite.

If you are spending 0% of your income (you live for free somehow), and can maintain this after retirement, you can retire right now. So your working career can be Zero.

MMM

Hur mycket behöver man spara?

För att räkna på hur mycket pengar man behöver spara innan man kan kalla sig själv ekonomiskt oberoende kan man använda sig av the 4% rule. Jag tänker inte gå in på det djupare än nödvändigt, klickar man på länken får man gott om information.

Uträkningen görs på följande sätt:

Årliga kostnader * 25

Resultatet av uträkningen ger en fingervisning om hur mycket pengar som behöver sparas innan man kan leva på avkastningen av besparingarna.

Som jag tidigare skrivit lever jag själv på 6825 kronor per månad. Jag behöver alltså spara 2047500 kronor för att kunna leva på avkastningen, under förutsättning att jag aldrig spenderar mer än 6825 kronor per månad.

Hur kan du göra för att spara mer?

Det var 2012… Helt plötsligt insåg jag att jag hade en ganska duktig skuld. Jag insåg också att den inte blev mindre, utan snarare växte, månad för månad. Jag började läsa på internet om privatekonomi. Jag började föra budget. Och viktigast av allt: jag började undersöka var mina pengar egentligen tog vägen och hur jag skulle kunna skära ner mina kostnader. Den månad då alla dessa tankar föddes i mitt huvud skedde alltså en rad stora förändringar i mitt liv. Jag insåg att jag måste sluta slösa pengar.

Jag arbetade väldigt hårt för att kunna nå en högre sparandegrad, något som idag känns helt naturligt. Jag lider inte av att cykla till jobbet istället för att åka bil, eller laga mina kläder istället för att köpa nya. Jag mår bra av det.

Låt oss titta på hur jag själv gick från en sparandegrad på 0% (ja, 0%!), till ungefär 55% på bara någon månads tid:

  1. Jag flyttade från ett dyrare boende till ett billigare. Besparing: 2500 kronor
  2. Jag flyttade närmre mitt jobb. Besparing (bränsle mestadels): 1000 kronor
  3. Jag bytte telefonleverantör. Besparing: 400 kronor
  4. Jag bytte försäkringsbolag. Besparing: 200 kronor
  5. Jag gick ur facket. Besparing: 300 kronor
  6. Jag började laga all mat från grunden, hemma och slutade att äta ute. Besparing: 1500 kronor
  7. Jag slutade snusa. Besparing: 500 kronor
  8. Jag har börjat klippa mig själv hemma: Besparing 50 kronor
  9. Avslutade alla former av abonnemang typ kabel-tv, mobilavbetalning, netflix, m.m. Besparing cirka 1200 kronor.
  10. Avslutade gymkort. Besparing 200 kronor.

Utöver detta sparar jag pengar passivt genom att till exempel använda ledlampor, lättrullande däck och snålsprutande kranar. Som ni ser så går det att relativt enkelt göra besparingar på cirka 7850 kronor. Jag är också väldigt nära att kunna sälja min bil, vilket innebär en besparing på ungefär 35000 kronor per år. Bilen är den enskilt största utgiften för mig och säkert för många andra. Bilen är nu såld (juli 2014), vilket är det enskilt bästa beslut (med relation till ekonomi) som jag någonsin tagit!

Jag skulle kunna spara ännu mer varje månad, men när sparsamhet övergår till dumsnålhet så säger även jag stopp. Jacob Lund Fisker på ERE är ett bra exempel på någon som lever ett enligt mig överdrivet sparsamt liv. Jag är en (av tillsynes få) som inte är särskilt förtjust i boken trots att jag lever extremt sparsamt. Det går att nå 65% sparandegrad även om man inte tvättar sina kläder för hand i en hink!

Länkar

Efter att ha läst mitt blygsamma försök till att förklara den grundläggande matematiken bakom ekonomiskt oberoende så kanske du vill gräva ner dig ytterligare i detta underbara ämne? Då gör du bäst i att börja med dessa länkar:

  1. The Shocklingly Simple Math Behind Early Retirement – Mr. Money Mustache
  2. The 4% Rule: The Easy Answer to “How Much Do I Need for Retirement?” – Mr. Money Mustache
  3. The rule of 300 – Johnny Moneyseed
  4. Stocks — Part XIII: Withdrawal rates, how much can I spend anyway? – jcollinsnh

9 reaktioner till “Ekonomiskt oberoende och matematiken bakom”

    1. Det gäller ju både ERA och MMM. Man behöver inte följa allt ordagrant. Jag har både ett för stort hus, sommarstuga, två bilar ( varav en SUV, hoppas inte MMM läser här) och båt men jag anser mig vara en Mustachian ändå.

  1. Nu bygger ju 4% regeln på ett exempel ur Trinity study från 98. Där det förutsattes 50/50 mellan ränteplaceringar och aktier och där det uttagna beloppet skulle ökas med inflationen varje år. Med det liv du beskriver har jag svårt att se att inflationen ska påverka dig i någon större omfattning. Med din låga ålder är det nog mer rimligt att lägga sig på 100% aktier till du nått dit mål, för att sen kanske som Jl Collins köra 3 års kapitalbehov i korta räntefonder och resten i aktier, för att kunna låta aktiemarknaden självläka vid någon större nedgång. Warren Buffett ansåg ju att han var ekonomiskt oberoende som 25 åring innan han startade sitt investmentbolag, när han kunde ta ut 7% om året av sitt kapital. Så min personliga uppfattning om din situation är nog att med dagens kostnader skulle du klara dig med 950000 i aktier och 25000 i korta räntefonder.

    1. Ja det är säkert mycket möjligt att det du skriver stämmer. Jag har några år på mig att bli fundera över hur mycket jag behöver spara, som tur är! Trinitystudiens resultat är intressanta, absolut. 4% är ju lite av ett worst case scenario.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *